Realitycheck

Återigen har jag samlat på mig nog material för att skriva ett glimrande inlägg. Ett såntdär som skulle göra Schulmansaknande bloggläsare lite, lite gladare. Sakna hans rättframhet och humoristiska formuleringar lite mindre,bara för att jag är här, och gör det på mitt sätt. Underhåller och berättar sanningar om små och stora saker ur mitt liv på ett sätt som framkallar det där aldeles speciella leendet i din mungipa. Mycket kul har hänt, underbara människor har sträckt sig in och rört mitt liv, jag har filosoferat fram fyndigheter och klarsytherer, har mycket att berätta och mycket att skriva om.

Men ja tänker inte göra det. Jag kan inte göra det.
För idag har jag fått min värsta realitycheck på många år.
Insett att man inte kan basera sin egen självbild på bilden av sig själv man sprider till världen därutanför.
Idag har mina färdigheter och allt jag är bra på fått krypa undan.
Gömma sig.
För att faktiskt analysera allt det jag är katostrofalt svagpresterande i.
För att ställa min egen insats och framgång i relation till de som man nästan tyckt lite synd om. Dom som är sådan underbara människor, men bara lite lite sämre än vad man ser sig själv.
Inte som människor, men som presterare.
Dom som får kämpa för att nå det första målet,
sida vid sida med de som lätt knallar förbi det med en axelryckning.
Efterssom vi alla blickar frammåt, mot de egentliga utmaningarna, de egentliga testen så har man sett ner lite på de här människorna. De som får kämpa, de som inte går upprätt över mållinjen utan i sista sekund kastar sig och rullar över den med en millimeter tillgodo.

Idag måste jag erkänna.
Inte för er och alla andra,
men för mig själv,

...att jag är en av de där människorna.

Jag är inte bara en av dem, jag är den som står kvar på upploppet.
Flåsande och frustande står jag där, Så nära, men ändå så långt borta.
Jag kan inte längre lura mig själv så som jag lurar världen dag ut och dag in.
Det är dags att inse att man befinner sig där ens fötter är placerade, inte där tanken vill placera en.


Det mörknar mina vänner. Det mörknar rejält.





image223





A little later..


I read
Pure Feeling.
Freezing, hurting,
recognizing

Trying
to realize.
Not judging
right from wrong.

Last thing I want is to hurt.
Even if I know
I will hurt too.

Glad you are letting me translate you..
for a little more.

..."Be yourself,
is all that you can dooooooo..."







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0