Firemonkey

I know.. I know..
We started 15 min too early.. but my flatmate was thisty.. and who am I to turn her down?

Some of us gets obsessed with blogs, updates every little thing that happends and think that the challange could not come at a better time.
Others interupts Everything to make a panic international call.
-the reason?
-to find out where a scarf were bought.

I think there is an exam-period comming up!!?

Same thing; different results:

*Take chicken from the freezer and put it at the back of the fridge. 4 days later, it will still be frozen enough to kill people with.

*Take chicken from the freezer and put it in the door of the fridge. 4 days later the sanitary police will knock on your door and wonder what is rottening.


Just found out our cool but oh so Portuguese-style-lazy landlord decided we are not getting a new one.
I just wonder how that decision were made..

Btw. This is the same guy that to a request of a hatch to the toilet door answered;
-But why? no-one uses that toilet anyway.

...really now.. I wonder why..

---

---

---

---

....but dont we all launder some money every once in a while?

... Do NOT park in a hole.

No, really.

Dont.

No matter how late you are for class.

Macaco.

Macaco in Portuguese means jack in English which means domkraft in Swedish, or gato in Spanish which in turn translates to cat in English..
Confusing enough?

no?

Ok, then I'll enlighten you further:
Macaco also means monkey, but is also the word commonly used for little balls of snot you pick from your nose (commonly practised hobby by Portuguese drivers)
Snot with a more correct word in Portuguese is ranho, easily mistaken for estaranho which in turn translates to;
In Swdish; * besynnerlig * bisarr  * egenartad * egendomlig * excentrisk * excentrisk individ * främling * främmande * hemsk * konstig * kuriös * kuslig * lustig * mystisk * märklig * obekant * original * originell * outsider * spöklik * sällsam * särling *underlig * utomstående * vriden
or, in English
* bizarre * character * cranky  * curious * droll  * eccentric  * eerie  * eery * erratic  * funny  * odd  * out of the way  * outlandish  * outsider  * peculiar * quaint * queer  * spooky  * strange * stranger * uncanny * unusual  * weird  * weirdie  * weirdo

.....easy!

---

How I got out??
Portuguese solution;
The red car on picture 2 had its handbreak on. And a gear in.

Engines can be turned over more easily than you can turn a wheel with the break on.

So;
Take three dirty mechanics, lift the back wheels of said red car from the ground.
Push.
Engine turns over and the car moves a little forward.
Repeat til there is enough space for my car to pass.

---

---

---

Guys..
There is something on my mind..
The fall is getting closer and I have already had enough colds that hinders both my surfing and my studies..

So I have been looking for something to keep me warm for some time now.
Especially I have had thoughts of a lighter woollen scarf, maybe one of those Palestinian things that once again seem to be so popular with everyone from fashion pop-boys to school kids?

Mentioned this to a very dear friend of mine..
who then without further ado went ahead and got me one. Gift wrapped and all!!

Thing is, it is one of the most comfy things I have had in years, I love it, its not that..
but I am wondering what signals it sends.

This is what interests me.

I mean, really, if a pink detail on my bag can cause so much commotion, what kind of chaos will then a clearly left-associated accessory cause when carried by an outspoken liberal economy-student?

Has it lost its political symbolic value like male piercings lost its homosexual signals?
Is the drunken commies on the bar-street now automatically assuming I am one of them?
Is my finance sector friends going to scratch their heads in confusion?
Is the mystery that is me going to get even more blurry?

Really, I wonder.

But maybe its just me that spends days on end reading people..

---

---

---

---

(The following post is a follow-up on a Swedish post I did last night where I told about my bad day and how a certain blog was keeping me awake.
I write this in English as an answer to those of you who emailed/commented and asked about the long post.. )

I am not going to publish any comments regarding, Emil,  the blogger I linked to last night.
For a number of reasons.

* I read every little pathetic thing he writes because I like his witty ways with language, kind of the same reason why I also read the blog of Niklas Strömstedt or detvarintejagdetvarsossarna, only on different levels.
(All of them in Swedish, sorry guys)

*I am not going to let myself sink to the level of just bloging about other blogers.
If you dont like the non-contributes and general idiots that get so much attention out there, just dont read their shit.
Really, it is that easy.
I have been bloging for a while now, and I have found both blogs I like and blogs I don't.. no reason to scream about it.
(If it is not someone that I think deserves a little attention.. like say our boy Emil, for any reason.. or someone that writes about something that actually matters.. )

I do read the comments though, so if you have something to say to ME, or the things I write about, feel free to keep commenting, if you have something to say to the world about others.. go somewhere else.

Thank you, and good night

---

---

---

---

By now you should all know that I absolutely HATE things that dosnt work.
Today it is three things that has poked the sleeping monster..

One is Youtube.
For some godforsaken reason I can not watch any clip whatsoever.
Everything loads smooth and (with Portuguese standards, fast) plays 2sec (without sound) and then just fucking stops. WHAT THE HELL!??
Is it my new computer that is fucking up or what the hell!!
Where are my geeky friends when I need them, I want answers.

Secondly it is Vuze. You know the fantastic torrent program that allows me to get some of the lost music and films back.. It just wont start. Klick,Klick. Nothing. Nada. Nientes.. Why??

The last thing and this is almost the worse one; It is my notebook. I mean it is not really rocket science manufacturing one, right?
Paper, holes, binder.
Easy as piss.
But you know these little holes that makes it easy to rip the page out without the incredibly annoying ripped edge, perforation I think it is called.. I mean how hard is it to;
1. get it at the same distance from the edge of the paper in two different pads?
2. Make the holes good enough so that the paper actually comes off??

Seriously?

---

---

---

---

This my friends is a screen dump from todays report..
I think we postpone the surfing to tomorrow..

Never really cared who or how many that follows this very irregular blog.
Then I played around a bit with google alalytics.
And found I have 26 readers from taiwan, a few from Estonia and some from Uzbeckistan
What the fuck?
What can I possibly write that would interrest people in Uzbeckistan?
Seriously?
Always assumed this was read only by my friends, a few loons and one or two stalkers..
Guess I have to start producing some more serious shit now..
or not.

---

---

---

---

Ligger i sängen och är förbannad.
På mig själv mest kanske, men kanske även lite på världen.
Vafan.
Här sätter man sig tidigt på dagen i bibblan, finans-böcker i högsta hugg, fullt batteri i laptopen och nog koffein att döda en get i systemet.
Efter 3 timmar konstaterar jag: Bildsortering. Backup av filer. Ett stycke tomt textdokument.
ETT jävla mail skrivet. Finansböcker orörda. Starkt jobbat.
Tar min tunga väska och knallar ut i snålblåsten. Det är 16 förbannade grader och till och med palmerna ser ut att frysa.
Flipfloppsen fastnar i kullerstenen och jag är på väg att göra ett ytterst graciöst svanhopp ut över trapporna framför universitetet.
Grymtar lätt och förundras föga när trafikljuset slår om till rött just som jag når gatan. Femhundra ettriga efterjobbetförbannade Portugiser i små buckliga bilar susar förbi mig.
Jag traskar in på affären närmast min gata på väg hem.
Biffjävel, svamp och gräddsås med wokkade grönsaker och pasta ser ut att bli räddniningen.

Guess what?
Dom har inget kött. Nope, nada, inget!
Svamp? Inte ens i buljongform. Grönsaker? Jo visst. Frysta ärtor och den äckliga jävla grönsaksblandning som möjligtvis lyckas komma upp i nivån "föda" sista dagen i månaden när kylen pajat och ölen är slut.
Knatar vidare till nästa affär.

Omväg.

Står 15 minuter framför charkdisken i väntan på att det praktarsel som är anställd där ska vända sig om från den lilla köttbit han putsar och betjäna någon av de tre andra kunder som står före mig i kön.
Snappar åt mig ett paket dyr kycklingfile istället och står sedan säkert 10 minuter vardera och svär åt avsaknaden av svamp samt buljong. (inte ens på burk)
Köper en löjligt dyr påse som möjligtvis skulle kunna liknas vid wookgrönsaker om man var blind och åt genom sugrör.
Får ett upplyftande samtal från min lägenhetskamrat som upplyser mig om att dom faktiskt har svamp på burk (logiskt placerad brevid kryddor och pålägg, i motsatt ände av butiken i förhållande till andra konserver)
Hon lyckas också klämma ur sig att det spöregnar floder ute.
Grattis säger jag surt åt min dator i väskan samt de 3 böcker som inte fick plats.

Väl hemma bjuds jag visserligen på soppa (vilket troligen var skiljelinjen mellan fortsatta strapatser och ett  låångt varmt skönt bad med en inkopplad hårtork.) men tvingas senare inse att jag faktiskt inte kan maila ut ett tomt dokument till mina gruppmedlemmar.
Det tar 3 timmar att renskriva en knapp A4.

Den Tysk/Österikiska armen invarderar och som vanligt är samtalsformen "vara så långt ifrån varandra som möjligt och skrika" samt tillbehörligt slammer med diverse porslin akompanjerat med tyska industrinyheter på högsta volym via intenet.

Går i säng och slår charmigt huvudet i väggen när jag ska stänga dörren.
Släcker lampan och slår upp locket till datorn för att kunna snubbla mig fram till sängen som en kryssande ubåt förbi ett hav av halvupppackade prylar samt kursliteratur som för allt jag vet bara innehåller tomma sidor eller text på hibreiska.

Bara kolla den där länken.
Snabbt gjort.
Kollar vilka som är vakna på msn. Ser att en mycket kär vän har lagt ut sin bloggadress som jag tappat bort i datorbytet.
Sparar den och skummar snabbt igenom ett par inlägg.
Ok då, säger jävulen på min axel. En blogg till kan du kolla.
Väljer så klart den här JÄVELN.

Jag menar; va fan!?
Vad är det som är så förbannat roligt med att ligga och läsa om en arrogant malande stockholmsunge med ett jobb som suger och en förkärlek till evigt uppesittande och förnedringskrökande?
Höra om hur jävla trött han är varenda morgon, hur full han var/kommer att bli i helgen och hur jävla desperat oförmögen han är att skaffa sig en flickvän?
Seriöst?
Borde jag inte värdera min tid liiite mer än att ligga och plöja igenom de 18 lika menlösa inlägg jag missat på senaste tiden. Tills jag läst dom alla. Varenda fyrahundra-fucking-vad-det-nu-är..
Tydligen inte.

Det är tydligen så förbannat jävla intressant att jag är tvungen att skriva någon form av hyllningsinlägg till tönten, och till på köpet måste jag oxå klaga lika förbannat mycket som han på hur jävla jobbigt allt är och hur trött jag är.
Vad i helvete?

---

Hoppas på att vakna imorgon, inse att portugisiska faktist GÅR att lära sig, att föreläsarna pratar om saker jag kan begripa och det rullar underbara stora vågor bara ett par minuter från min bostad.
För det är faktiskt så jag har det.
Egentligen.

Oddsen på att jag ska inse detta 09.30 imorgon när jag med skrikande däck korsar fyra filer baklänges i panik för att hinna till föreläsningen?
-I'll leave that one open..

---

---

---

---

How did I manage to spend 200euros while working.. ?


And jump off a bridge sober..

---

---

---

---

Mekanikerna som lovade öppna vid 8 har strax innan kvart i 9 ännu inte slagit upp portarna.
Jag är föga förvånad, bankar lite tafatt på den stängda plåtdörren och tänker stilla; bara inte fasaden ramlar samman.
Ingen öppnar men en man på andra sidan gatan upplyser mig om att de möjligtvis går att få tag på vid halv 10..
Portugal är fantastiskt.
Till på köpet är jag föga övertygad om att det faktiskt var packningen i givaren de bytte igår som läckte olja.
Nåväl, den går väl så länge den går, min älskade Bassmobile.
Jag ser mig omkring och undrar precis var de hade den vida berömda geten fastkedjad..
Ett ganska originellt husdjur kan tyckas, även för smutsiga, oansvarsfulla mekaniker..
Men jag har för länge sedan slutat förvånas, ungefär på samma sätt som jag slutat hoppas.
Slutat ha minsta tro på att en utlovad leverans ska komma i rätt tid, ett pris vara det som på förhand utlovats, eller att någon skulle ta ansvar för sitt jobb, sitt företag eller sina kunder.
Så fungerar det helt enkelt inte.
Lite som i Asien.
Fast med högre priser.
Och utan leenden.

---

---

---

---

I brist på alla former av nyhetsmedier blir jag sittande och läser offlineversionen av en barndomsväns blogg som av någon anledning sparats i en flik av min webbläsare igår kväll.
Följer hans tågresa från huvudstaden till uppväxtkvarteren, förundras över den musik han listar och läser bildtexter till bilder jag inte kan se.
Han verkar ha lyckats.
Om man nu kan bedöma något sådant.
Har mycket av det där som vi alla jagar.
En skön (om än trång och enligt honom själv stökig) lägenhet med bra läge, jobb och planer, en flicka vid sin sida och äventyr både framför och bakom sig.
Han har fått nationell medial uppmärksamhet, blivit en av dessa allmän-kändisar. Ni vet dom som inte är töntiga B-kändisar skränande i krogköerna kring stureplan, men ändå ett ansikte som folk känner igen.
Någon man tycker sig känna trots att man kanske aldrig träffat personen.
Någon som helt enkelt verkar vara en bra människa.
Jag vet att han är det. (Eller åtminstone var det, på den tiden vi kunde kallas bästa polare.)
På något sätt är jag stolt över honom.
För att han förtjänar det.
För han verkar så lycklig.
För han gått sin egen väg.
Grattis Stefan!

En plan om att faktiskt sova går i stöpet på grund av de gudomliga lockelser som oproduktivitet och stadens änglar har att erbjuda.
Morgonpromenaden i den råa lite kalla höstluften blir längre än vanligt, men väl värt mödan.
Stående frukost med byggarbetarna innan jag med släpande steg når universitetet och mitt alldeles egna kaffé-biträde. Dubbel kaffe, ingen mjölk och inte de vanliga två stora påsarna socker som folk annars inmundigar här nere. Hon vet hur jag vill ha det.

Slår mig ner i det ännu lugna och tysta kaféet, nyhetskanalen pratar på med en allt för avancerad grad av portugisiska för den tidiga morgonen så jag slår på laptopen och klickar mig fram till Financial Times.
Men icke.
Det slår mig plötsligt hur enormt fort vi blivit totalt beroende av denna ständiga uppkoppling.
Allt som behövs för att man ska sitta där med händerna i knät och stirra ut i tomma intet är att en router är nere, eller gud förbjude, att internet, likt vårt financiella system skulle krascha...
Värt att tänka på i morgontimman..

---

---

---

---

A random bored Tuesday with plans of making the most of the last summer sun.
A deflated beachvollyball turnes into teaching Portuguese guys "Brännboll" combined with football kicks.
The beach dotted with romantic picnics and the odd afternoon stroller.
A cooler with mini beers and conversations that never stops making me laugh.
All in all.

This is it.
This is what all you dreamers and never-do-ers miss.
And what makes all of you, my friends, smile.
You know what it is like.
To just find yourselves in the middle of the moment.
In the middle of life..
as it should be.

And do I have shit to do...
It is a very large difference between taking 3 reasonably easy courses and 5 hard ones..
Especially if you try to start a surfschool and work as a consultant at the same time..

hugh.. it is a hard life..