hmm



För att stjäla ett uttryck och göra det till mitt;

"Dagarna springer fort iväg, och jag gör mitt bästa för att inte tappa bort dom där jag frustar ett par meter bakom.."

Nu äta ngt så jag blir snäll, ringa käre bror och skruva lite el på hojen (saknar just nu baklyse.. vilket kanske inte är optimalt i mörka Norrland), sen en hel dag vigt åt NH och STHLMs.
Varför finns det inte fler som jag?
Som biter ihop och får saker att funka åtminstonde en liten termin. Som inte ger upp innan ens ramen är klar?
Antar att jag motarbetar mig själv. För vad få JAG egentligen ut av allt det här i slutändan?
(Mer bitterhet och om möjligt än mindre tro på folk?)






Kommentarer
Postat av: Per

Ugh! Vrål skrik och ruffs under armen.

Tjuten från skogen skallar när jag skriker mot månen för en god jakt. Kanske dyker jag upp i norrlandet för att ta bita av en gammal vän i november om han svara på telefonen när man ringer...

Miss u too mannen. Vi får höras!

2007-10-17 @ 20:00:04
Postat av: väninna

Jadu, jag har också undrat varför det inte finns fler som du (som kanske pluggar lite närmare). Aaah, jag har inte kommenterat här på evigheter, jag vet, men det har hänt så mycket den senaste tiden så du anar inte.

Hoppas du tar hand om dig och har det oförskämt bra hjärtat.

2007-10-18 @ 00:44:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0