..Love is a game that we play..

Snål blåsten viner kring öronen och solens första strålar når just horisonten när vi kliver ut på gatan.
Ännu en lång kväll har blivit morgon och jag och mitt sällskap vandrar bort till bilen runt hörnet.
Vrider upp värmen och småler åt de festklädda tjejerna som hoppar upp och ner för att hålla värmen i väntan på en taxi.

Min utmaning, som jag gått och funderat på under helgen, var att besvara frågan;
”Alkoholfritt vin, vad är poängen?”
Kanske gav känslan den kvällen en del av svaret.
Inte hela, men en del.

För när man väl står där inne på festen, musik, glam och glada människor, känns då inte inte den där bilnyckeln och de ständiga avvägningarna som en boja runt din handled?
Man vill vara med, deltaga. Inte känna sig utanför.
Jag tror att det är så enkelt.
För att vi människor är för fega för att stå utanför. För fega för att inte följa mönstret.

Den andra delen av svaret tror jag handlar om uppväxt och kultur.
Jag kallar mig själv inte för rökare, men ses ändå i tid och otid med en cigarett i handen när det ska vara galej.
Att jag då, under den kvällen, kan röka som en borst-binadre, och sedan helt avstå i veckovis ser jag som mitt försvar mot ett eventuellt beroende.
Frågan om varför kvarstår dock.
För det är ju uppenbarligen inte nikotinet som saknas i min kropp.
Smaken?
 Ja delvis.
Jag har så länge jag kan minnas önskat att det fanns ett ofarligt alternativ till rökningen. För hur mycket logik och hur mycket egen ståndpunkt vi än skriker om så tror jag att både detta och vinet ligger djupare rotat i oss än vi vill erkänna.
Det ska helt enkelt vara så, det hör till.

Romantikerns rödvinsglas på badkarskanten, den unga vackra älskarinnan med cigaretten i sängen.
-Bilderna är inte kompletta utan sitt gift.

Visserligen kan man följa upp resonemanget med att ifrågasätta just vinets alkoholfrihet.
Som vi alla vet går det ju inte att traditionellt framställa vin utan alkohol. Det är en del av processen och slutresultatet blir aldrig fullständigt om något i efterhand avlägsnas, dock anser jag inte just vinet vara det centrala i den här frågan.
Däremot ser jag tillgången på alternativ som långt viktigare.
Alternativ som så långt som möjligt efterliknar originalet.
Som tillfredsställer våra ned ärvda och inlärda bilder.
Som passar in i vår ram.




Som stafettpinne vill jag ge Hultins tankegång detta ämne;
”Med fjärilarna i totalt uppror i magen lägger du tabletten på tungan och för glaset till din mun.
Idag är det Torsdag.
Imorgon är det Fredag.
Om nu imorgon finns..
När din kropp åter vaknar är det nämligen inte 2008, utan 2088.”

För er som inte vet är detta en av sträckorna i Bloggstafetten.
Jag fick mitt ämne av .en handfull vardagsrealism



Campolide, Lisabon, 8.00 AM






Kommentarer
Postat av: comvidare

Tack bra, då vet jag!

2008-11-03 @ 19:42:46
URL: http://comvidare.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0